Mina leder har gått i strejk, speciellt de i fötterna o nu hotar de med att säga upp sig, dessutom så har de dragit med sig lederna i övriga kroppen oxå. Fan man börjar gå som en jävla anka.

Jobbade tisdag, onsdag o torsdag trots värk här o där. Hade tid hos tant doktorn på fredagen. De tog massa prover på bl.a reumatism m.m Får svar nästa vecka, men tanta sjukskrev mig två veckor med VILA. Hur man nu gör det???

Måste erkänna att jag nog behöver det. Har ju i princip haft vandrande värk hela detta året men ökande sedan augusti så det börjar ta på krafterna.

Nu till nått positivt:

I lördags kväll kom äntligen lill dotra med sambo o två kisseungar hem från Sundsvall. O vad roligt det var att se dem igen. Fixade lite middag till dem i sakta mak. Fylld lövbiff med pommes o sås o sallad blev det o chokladpudding o glass till efterrätt.

Idag söndag så kom sonen med döttrar , hund o kisseunge hit. Nu var hela Wilmas familj med kissungar samlade.

Jim fixade tatuering på Ullis , mig o gubben min. Jag fyllde i stjärnorna på armen som han gjort tidigare o en ny liten stjärna på handen. Fixade lite mat till dem oxå, blev kalops o potatis.

Det har redan gått ett år sedan vi hämtade hem vår lilla Quarter AAJ Talinda Starlight alias "DIVA".

Hon kom nämligen till oss på självaste Lucia dagen 2008.(bilden till vänster)

I fredags den 11 /12 blev hon 1½ år.

Bilden till höger Lucia 2009.

I fredags jobbade jag kväll, gick hyffsat fast jag hade ont i min arm. Ja just ja, har kanske inte berättat det. Jo i torsdags när Nikki o jag var ute med Krut så lyckades jag göra illa min någotsånär friska höger arm. Tvi fan säger jag bara.

Vad hände?? Jo Krutte blev bakrädd av nån anledning o typ sprang på mig, eller förbi mig egentligen o slog i min armbåge samtidigt som min reaktion var att hålla i för kung o fosterland. Blev alltså en vridning då o det gjorde jävligt ont kan jag säga.  O tänka sig Nikki satt kvar, helt otroligt då det blev en sjuhelvetes skjuss. Han är stark den där lille rackaren, som en skenande ardenner nästan. Nikki blev iaf inte rädd utan bara skrattade.

Armen kändes väl ok iaf, men efter arbetet i fredags så blev den värre. Vaknade på natten med en brännande smärta. Skit oxå det var bara att ringa jobbet o säga att de fick fixa vikarie för mig i helgen.

Hela lördagen gick åt att försöka kurera armen. Satt med kylkudde regelbundet o jag tror det hjälpte lite iaf.

Son Familjen kom hit o fixade med Krut o vi fick lite hjälp i stallet. Jim tatuerade gubben min oxå. Blev jätte bra!

Idag söndag så har gubben fått fixa i stallet med all mockning så jag får vila armen, idag ska jag försöka bearbeta den med hästliniment så den kanske vill vara med igen . Orkar inte med fler skador nu , har snart ont överallt:(.

Grattis på 27 års dagen ÅSA!

Undrar om det är tillåtet att gå i ide??

Min dampenergi dalar undan för undan, gillar mitt jobb men just nu är det så förbannat rörigt. Vi har ju lite boenden nu under ombyggnationnen men likfan är det dubbelt så rörigt. Tur att man har underbara arbetskamrater, ni är guld värda!

Undrar om det är fler än jag i världen som ofta ljuger när man får frågan av nån Hur är det?? o Man svarar , Tack det är bara bra!

Känner ofta att jag måste ta tag i mig själv när jag helst av allt skulle vilja slå ner arslet o gråta. Jag har hittat knepet iaf att resa mig igen o det är att ta all energi jag kan hitta från rymden , fånga den i händerna o lägga händerna på huvudet o fylla det med positiva tankar. Minst 3 såna saker måste jag tänka på just då. Det funkr!

I måndags hade jag 7-15 dag, blev bara hem o försöka mocka, mocka o åter mocka sen fodra o in med hästarna. Pust!

I går tisdag hade jag kort dag 7-13, sen var det ett pass i stallet 13.30 till 18.00 Då var jag tvungen o ge mig för huvudet sa nej nej o hoppade på mig med migrän. Hade iaf hunnit mocka, fixa foder, ridit, borstat 5 hästar och jobbat en stund med Diva. Hon fick ha sadel o träns på sig en stund. När gubben hjälpt mig in med en hösilagebal så var det bara att kasta in handduken o gå in.

Elviz o min träning ligger lite på vila just nu men vi kör typ aktiv vila iaf, skrittar ca 45 minuter i skogen o klättrar lite några dagar i veckan. Tror det är bra för båda knoppen o kroppen på både Elviz o mig.

Ibland eller rättare sagt ofta känns det tungt, funderar på att börja samla frimärken istället. Men när jag väl är uppe på Elviz rygg o ser hans vinterlurviga öron o de kritvita ögonfransarna så fladdrar frimärkena långt långt bort. Tur är väl det.

 Idag har det varit kroniskt mörkt, ledig så jag drog till Ludvika i några ärenden. Sen har jag varit ute på en sån där aktiv vila tur igen.

I kväll ska vi hämta barnbarnet Nikki som ska sova här, skönt då får man fylla på med positiva tankar.

Ja helgen som gått började ju med tråkigt besked om Anna, det var väntat men man hamnar ändå i nån form av chock. På 30 sekunder hade jag samlat mig o trängt iväg tårarna. Skulle ju ha Jennifer o Julia här o deras vovve Lilly o kissungen Mimmi.

Flickorna borstade o red på Krut, Julia har verkligen artat sig, vill borsta nu o är inte ett dugg rädd. Jennifer var lite försiktig med ridningen, det var ett tag sen de red. O när hon skulle kratsa hovarna så tog hon inte i mer än att hon skulle lyckats lyfta fötterna på en fluga. Du måste ta i mer sa jag, nä det går inte. Men på söndagen när proceduren skulle göras igen så gick hon dit o lyfte alla fyra hovarna som den värsta hovslagare. Oj vad stolt hon blev.

Ridningen gick oxå jätte bra.

På söndag kväll körde vi hem tjejerna till Kolsva. De var lite trötta, men tröttast var nog Lilly o Mimmi.

Mimmi hade ju lekt med sina bröder Felix o Findus så hon var totalt slut stackaren. O Lilly hade lekt med Oliver.

Nu kan det väl bara bli ljusare eller?

I morse fick jag beskedet att Anna fått somna bort från sin hemska sjukdom. Hon blev bara 34 år. Fy vad livet är orättvist.

Jag lärde känna Anna för några år sedan då hon hade sin häst Jens uppstallad här hos oss under ett halv år ungefär.

Anna var en mycket speciell person, antingen var hon på eller så var hon av. Det samma var hennes häst, de passade så makalöst bra tillsammans. Under en tid var de från varandra men hon köpte tillbaka honom alldeles nyligen o fick stalla upp honom hos en fantastisk vän till oss båda. Annika du har varit otrolig.

Träffade Anna för dryga månaden sen då hon var i Skinnskatteberg på besök, hon var så fantastisk, hoppfull på nått sätt. Men nu har sjukdomen ryckt bort henne från nära o kära.

Vila i frid Anna.

Redan fredag, NICE!

Veckan har snurrat på som bara fan. Måndagen blev hektisk, slutade kl 15 o efter det så hade jag tid hos sjukgymnasten med min onda fot. Kunde va en microspricka med efterföljande inflammation. Blev lite träningsövningar o fortsatt smärtstillande på med piller o att smörja med. Kan visst ta tid att bli av med.

Hem som en raket o ut i stallet o mocka, fixa foder o ta in de stackarna som frös då det regnade som fan.

Nåja det blev tisdag oxå, slutade tidigt o hade mycket att hinna i fatt med p.g.a måndagen. Kusarna kom in relativt torra iaf så Elviz, Diva o Krut blev ordentligt borstade. Diva fick stå med träns på sig under tiden hon blev ompysslad o hon är så duktig. Skulle varit i Bysala med Elviz o tränat för Mia Ekström men jag fick stå över. Hade sett fram mot denna gång som va den siata träningen för jul men när jag åkte hem från jobbet pratade jag med gubben o han skulle nog bli sen. Jag kan ju åka själv men nu var det så att i transporten så stod min nya spis o den kunde jag ju inte få ur själv.

Onsdag, jobbade kväll så jag hann ut o rida en underbar runda i det kalla fina vädret. Elviz var pigg o tyckte det var lika kul som jag. Kom hem till stallet o såg ut som Rudolf med röda mulen.

Torsdag, jippi då skulle jag åka till sonen på kvällen o fixa en tatuering. (se fotot ovan, det är min arm.)Han har inte hållit på att tatuera så länge än men jag blev jätte nöjd. Han var så dukitg så det blir fler inom kort. HAHA!

Men nu är det FREDAG o jag är ledig 3 dagar. Som vanligt har jag varit i stallet ca 5 timmar o varit ute på en skogsrunda med Elviz.

Nu är magen mätt av Pizza o snart en balja med glass. Härligt eller hur!